1712-1793 Italian Francesco Guardi Galleries Francesco Guardi was born in Venice into a family of lesser nobility from Trentino. His father Domenico (born in 1678) and his brothers Niccolo and Gian Antonio were also painters, the latter inheriting the family workshop after the father's death in 1716. They probably all contributed as a team to some of the larger commissions later attributed to Francesco. His sister Maria Cecilia married the pre-eminent Veneto-European painter of his epoch, Giovanni Battista Tiepolo. In 1735, Guardi moved to the workshop of Michele Marieschi, where he remained until 1743. His first certain works is from 1738, for a parish at Vigo d'Anuania, in Trentino. In this period he worked alongside his better-known brother, Gian Antonio. The first work signed by Francesco is a Saint Adoring the Eucarist (circa 1739). His works in this period included landscapes as well as figure representations. His early vedutas show influence both from Canaletto and Luca Carlevarijs. On February 15, 1757 he married Maria Mattea Pagani, the daughter of painter Matteo Pagani. In the same year his brother Gian Antonio died and his first son, Vincenzo, was born. His second son, Giacomo, was born in 1764. In 1763 he worked in Murano, in the church of San Pietro Martire, finishing a Miracle of a Dominican Saint clearly influenced by Alessandro Magnasco in its quasi-expressionistic style. Francesco Guardi's most important later works include the Doge's Feasts, a series of twelve canvases celebrating the ceremonies held in 1763 for the election of Doge Alvise IV Mocenigo. In his later years, Canaletto's influence on his art diminished, as showed by the Piazzetta in the Ca' d'Oro of Venice. In circa 1778, he painted the severe Holy Trinity Appearing to Sts. Peter and Paul in the parish church of Roncegno. Miracle of a Dominicane Saint (1763), Lugano, private collection.In 1782 Guardi was commissioned by the Venetian government six canvases to celebrate the visit of the Russian Archdukes in the city, of which only two remain, and two others for that of Pope Pius VI. On September 12 of that year he was admitted to the Fine Art Academy of Venice. A stronger attention to colours is present in late works such as the Concerto of 80 Orphans of 1782, now in Munich, in the Façade of Palace with Staircase in the Accademia Carrara of Bergamo. Guardi died at Venice in 1793.  Related Paintings of Francesco Guardi :. | The Punta della Dogana | An Architectural Caprice | El Gran Canal con San Simeone Piccolo y Santa Luca | Santa Maria della Salute | The Doge of Venice goes to the Salute on 21 November to Commemorate the end of the Plague of 1630 |
Related Artists:
Marco Palmezzano
Italian Painter and Architect , ca.1460-1539
Sir John Lavery
Irish Painter, 1856-1941 Irish painter. The son of an unsuccessful publican, he was orphaned at the age of three and was brought up by relatives, initially in the north of Ireland and then in Ayrshire. He became an apprentice retoucher to a Glasgow photographer and attended the Haldane Academy, Glasgow, in the 1870s. After spending a winter term at Heatherley's School of Art, London, he moved in 1881 to Paris where he studied at the Acad?mie Julian. At this time he was influenced by Jules Bastien-Lepage and painted in a plein-air naturalist style
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).